amaliafrankrike

 

Hur som helst så känner jag mig nu helt frisk så jag tänkte bege mig ut för en löprunda innan lunch. Nästa vecka kan jag köra på som vanligt med träningen och jag tror att jag vill peppa med två hemma-styrkepass utöver mina annars sedvanliga tre löprundor. Mina armar har blivit så jävla smala och beniga känns det som; inga muskler kvar. Typ armbågen sticker ut som en spetsig bordskant. Tycker det känns obehagligt. Jag gillar muskler, liksom. Jag vill vara stark och frisk: kunna springa långt, snabbt - kunna lyfta tungt. Mmm, det känns så fräscht och friskt!

 

Jag har ägnat mycket tid, den senaste tiden, till att ögna igenom gamla album och lyssna på musik och sakna och längta. Jag trivs verkligen skitbra här och är verkligen glad över att jag har ungefär åtta veckor kvar; det känns lagom med tid för att hinna med allt som jag vill. Men samtidigt finns alla och allt jag älskar hemma - med er. Även om jag har kommit att känna väldigt mycket för många av människorna här. Mathilda, jag och Sofia skulle lika gärna kunna bli vänner för livet. Och alla andra kommer jag säkert ha bra kontakt med åtminstone ett tag efter att denna tid tagit slut.

 

 

Nathalie för ett år sedan, lite drygt, på ettornas inspark!

Fan vad jag är sugen på choklad.

Dessa efterrätter har triggat det sötbegär som jag lyckades bli av med för typ ett år sedan.

Men jag håller det på en bra ballans.

Så just nu rör det mig inte ryggen.

Jag har ingen choklad här ändå så jag får jobba mig igenom känslan bara.

 

Jag joggade 32 minuter innan med betoning på jogg - mina ben kändes som bly.

Dock tog jag mig ut och det var ju bättre med detta pass än inget alls :)

 

Jag hann precis hoppa in i duschen, ut igen för att sedan sätta mig vid middagsbordet där min madame hade dukat ett fat laddat med: köttbit, kokt broccoli och rivna morötter. Jag öste salt över (också en ny vana) och även vinäger och olivolja. Här smakar inte maten mycket.

 

Det var dock trevligt för Pierre aka. mansgris var inte hemma ikväll. Det var bara jag och madame och vi satt i en timme och pratade. Hon talade på engelska och jag talade på franska? Det kommer liksom inte naturligt för mig att svara på engelska även om jag blir tilltalad så.

 

Jag har läxor men ooorkar inteee jag är trött hela tiden. Men jag måste ju göra dem så bara att göra´t.

 

 

Dagen börjades med sedvanlig skolgång 09:00-12:30.

Efter skolan stack jag och en gäng för att köpa lunch. Jag hittade ett superbra ställe precis vid skolan som säljer sallad innehållande faktisk näring! Det fanns flera olika sorter och idag tog jag tonfisk sallad med ägg och lite annat smått och gott.

De andra åt pizza (man kan köpa pizzaslices i vart och vartannat hörn och det är väldigt poppulärt här. Ser indeed gott ut).

Sedan gick vi och köpte frukt och begav oss till book in bar för att plugga lite. Där mötte vi några till från skolan. Mycket trevligt. Jag drack Noisette villket är escpresso med en aning nötsmak och en skvätt mjölk. Till detta åt jag det som har blivit mitt favoritchoklad (ni ser den lilla pralinen på bilden, inte den minsta utan den precis bredvid koppen med svart och brunt plasthölje). Det kommer nog bli standard att jag köper det om jag ska iväg och dricka en kopp kaffe. Precis lagom stor och väldigt, väldigt god.

När jag kom hem vid fyra tog jag det lugnt ett tag... drog mig lite för att ta en joggingtur. Diskuterade lite över detta problem med Matilda. Lyckades snöra på mig skorna och tänkte att "det är ju bättre att jag tar mig ut än att jag inte gör det - oavsett hur passet blir så är det ju alltid bättre att åtminstone ta sig ut". Jag joggade omkring ett tag och på hemvägen mötte jag Matilda som också hade gett sig ut. Jag bestämde mig för att joina henne ett varv till runt parken och det hela slutade på omkring 33 minuters löpning.

 

Om man har tänket att "bara jag tar mig ut så är det bra" så kan man aldrig "misslyckas" och det blir då inte jobbigt att få ett pass gjort - för man har inget att förlora för bara att ta sig ut är ett lyckat i sig! Och när åtminstone JAG väl är ute så brukar jag känna att det inte var så farligt ändå och ibland kan jag till och med pressa mig en del och tycka det är kul och ibland är benen tunga och jag måste gå. Det gör detsamma - bara jag tar mig ut så är det bra!

 

 

De senaste två kvällarna har jag fått äta ensam för att de inte har varit hungriga... det har känts lite akward för de har typ suttit vid teven och datorn när jag suttit vid matbordet och ätit men ingen har pratat med någon...

 

Igår kom min madame hem typ vid åtta, slängde upp lite ratatouille som - stått framme i en kastrull i köket i rumstemperatur hela dagen - och ris på ett fat, in i micron två minuter och bara "jag är inte hungrig men här är din mat".

 

Senaste gången jag kollade så var typ kylskåpet tomt, mina havregryn är slut. Jag vet inte vad det blir till middag ikväll men kanske slänger hon upp lite typ 3 dagar gammal ratatoullie som alla dessa dagar stått framme i en kastrull i köket och in i micron två minuter och bara "varsågod här är din mat".

 

Tack så mycket.

Mumms.

Bakterier...

Min mage har varit fucked up hela dagen.

Undra varför...?

Jag vaknade typ klockan åtta av att jag mådde illa: mådde illa av hunger. Jag vaknade av att jag var hungrig? Och jag förstår inte varför för igårkväll mölade jag i mig seriöst typ en hel lind-chokladkaka. Asså... what the - har det hänt förr? Jag var typ imponerad av mig själv. Hur många gram är det? Det är helt galet. Mådde sjukt illa efter.

 

Hur som helst så åt jag gröt när jag steg upp: gröt, äpple och kanel..

 

Sedan gav jag mig ut på en löprunda som varade i 54 minuter.

 

Är imponerad av mig själv. Hemma i sverige brukar jag satsa på att maxa fem kilometer och då blir det 27 minuter om jag tar i måttligt hårt och 25 minuter om jag springer tills jag vill spy och smått avlida på samma gång. Kul med variation :)

 

Jag vaknade av alarmet klockan 08:00

Det gick inte att stänga av

Låg och försökte kväva det hemska dödsskriket från telefonen i typ en kvart.

Fick stänga av den tillslut.

Var skithungrig och gjorde havregrynsgröt som jag toppade med kokos, kanel och nektarin.

Drack kaffe och kollade runt på datorn.

 

Klockan 09:30 gav jag mig ut på en löptur.

Det är jobbigt att springa i denna parken för det är mycket mer backar än jag är van vid så var tvungen att gå ett par gånger när pulsen blev för hög.

Men jag kämpade på och klockan stannade på 40 minuter.

40 minuter löpning känns bra.

 

Jag kan även uppdatera er om att jag igår åt glass på ett helt fantastiskt glass ställe och jag kommer ta alla er som hälsar på mig i höst dit. Jag invigde med två smaker igår: maccaron och apelsin-choklad. Än så länge leder maccaron. Nästa vecka ska jag nog smaka två nya smaker och en är redan bestämd: fikon.

 

 

En gröt, liknande den jag åt till frukost, bildades i mitt huvud efter förmiddagens två fransklektioner. Fick vi läxa? Javisst - fyra uppgifter! Hälften har jag gjort, två är kvar men ska snart tas tag i.

 

Efter skolan gick många i samlad trupp, typ, och åt i studentmatsalen där det vara kostar 3 euro för en jäkla massa mat. Jag hade inga cash så Matilda bjöd så bjuder jag henne nästa gång. Jag åt en köttbit, couscous, sallad och en apelsin. Men det fanns en massa andra saker att välja mellan som spagetti och köttfärsås och typ pommes. Det är så roligt att en liten efterrätt ingår! Nästa gång kanske jag tar chokladmousse.

 

Efter skolan gick en samlad trupp till iväg till ett muséum i stadens centrum där bland annat många av Pablo Picassos tavlor hänger. Ganska fett.

 

När jag kommit hem så bytte jag om och sedan mötte jag upp Andrea i parken för en joggingrunda och sen jag kom hem har jag mest chillat och gjort läxor.

 

Många ska gå och röka vattenpipa ikväll och det var mycket lockande men jag har som sagt läxor och känner i kroppen att jag nog behöver vila en aning. Lite surt känns det men å andra sidan så verkar det som det vankas roliga saker till helgen så jag tänker fokusera på det istället!

 

Här sprang jag bland annat idag:

Det här hittade jag i söndags till lunch på ett supermarket: salladblad med någon paté i? Fun thing and totally glutenfree.

 

De två tjejerna som jag skulle dela lägenhet är kompisar och har sedan innan sökt en massa lägenheter (asså innan de reste hit till aix). Igår fick de svar på en och idag gick de på visning. Lägenheten är bara för två och om de får den så tar de den. Jag förstår dem helt och hållet för jag kom ju inte in i detta förrän nu mot slutet - jag hade gjort likadant! Så jag sade att det var chill och att jag hoppades att de får lägenheten, det vore ju skönt för dem liksom.

 

Problemet är ju dock nu att jag står ensam liksom - utan någon att dela med! Jag har skickat iväg en del mail men asså... kan ju inte så med en fet hyra själv. Dock så hade en av tjejerna träffat en fransk tjej idag som hade letat efter en roomie så jag HOPPAS verkligen att hon kan fixa fram kontaktuppgifterna till henne så jag kan ta kontakt. Fast jag tror att Anton i min klass (killen i "too cool for school") känner henne eller något så jag ska nog prata med honom om det imorgon. Vore ju verkligen skitbra för vill VERKLIGEN bo i lägenhet.

Asså nu börjar allvaret. En jäkla massa verb håller vi på att lära oss som Avoir, Être, Aller o.s.v och allt detta har jag ju gjort innan men det hela blir ändå som en gröt i huvudet.

 

Vi åt lunch i en närliggande skolcaféteria för studenter. Typ 25 kronor för allt detta men fick fett ont i magen efteråt så tror inte jag kommer bli stammis, om man säger så.

Efter detta så gick vi till "Book in Bar" och pluggade. Jag hade en massa läxor som jag såg till att få avverkade villket känns sjukt skönt nu framåt kvällen - att ha det gjort!

Efter detta så var vi en hel del från svenskgruppen som samlades på ett torg vid en kyrka för att lyssna på lite live Balkanmusik (fiol+piano). Det var väldigt vacker och klassiskt. Idag köpte jag även två pennor och ett skissblock. Kände ett ilande kreativt behov som måste tillfredställas.

 

 

När jag var på väg hem och stod vid ett övergångsställe; väntandes p.g.a att det var feta bilköer som blockerade vägen - så kom en man i typ 35 års åldern fram till mig och sade något på franska. Jag svarade att jag inte talar franska och då sade

 

mannen - tu es trés jolie (du är mycket vacker)

jag - OK

mannen - Quel nationalité avez vous? (vilket land kmr du ifrån?)

jag - Sweden

mannen - ja m ' appelle ... (kmr inte ihåg)

jag - OK

mannen - comment tu t ' appelle? (vad heter DU - han duade t.o.m mig)

 

 

jag - Maria

mannen - ahh... Maja...

 

 

jag - i´m gonna go... the traffic... lots of cars

 

och så pekade jag på trafiken och så gick jag en fet jävla omväg för att äntligen få komma hem. Vad är grejen? Vad tror vissa? INGEN lyckas ragga upp någon på det viset. Jag tog honom DIREKT för en våldtäcktsman/mördare alternativt en kombination av båda.

 

 

 

 

 

 

Klockan är 09:36

Jag var uppe redan 07:30 och tog en morgonjogg på 35 min runt i staden.

Jag joggade genom park, över gräs, vid hav, hamn, genom stad och hem igen.

En morgonjogg - en melankolisk farväljogg.

Nästa gång mina löpskor vidrör denna asfalt är den täckt av is och snö.

 

Men åter till resan.

Jag har inte riktigt packat...nej.

Dock har jag hängt fram alla kläder och saker jag vill ha med mig.

Och fan vad jag ångrar att jag INTE lade till extra baggage.

För med denna packning kommer jag aldrig klara mig under 23 kilo...

 

Hur jag känner nu: ilande känsla i högra vad, lite tryck i huvudet (behöver dricka vatten?), ont i magen (är detta hunger...? Åt ju precis fet jävla skål med gröt och ägg och äpple)

 

Det är typ det jag känner. Inget speciellt inför resan än. Antar att det kommer.

 

Eller vänta..... GAHHHHHHHHHHH

 

Så kan det också kännas, stundvis.

 

Kram. Nästa gång jag skriver så vet ni var jag är :)