Att säga adjö: del 2
















Ja, det är en dag kvar. Mindre än en dag. Om ett dygn befinner jag mig hemma. Om ett dygn kokar soppan för fullt på spisen och jag, mamma och Åsa samtalar om tiden som gått och den som komma skall. Ikväll ska ett kärt gäng gå ut och äta en sista middag tillsammans; en avskedsmiddag. Melankolin ligger i luften och skapar en sentimental stämnig. Tiden har gått som den alltid gör men aldrig har fyra månader i mitt liv varit så betydelsefulla som denna tid i höst. Det känns fint att ha detta i baggaget; att ha denna erfarenheten, att ha fått träffa dessa människor. Det kommer jag alltid bära med mig. Men det känns också rätt att avsluta nu. Det känns rätt att komma hem och träffa alla för att sedan låta något nytt ta sin början.
För så är livet att allt är i ständig rörelse
och ständig förändring.
Igår gick vi först ut ett gäng och åt på asiatisk restaurang, pratade filosofi och vissa stekte sin egen mat medans andra åt soppliknande gryta med ris.
Nu ska jag sticka till middagen!
Igår var jag på mitt livs första riktiga franska fest.
Och låt mig säga såhär: fransmännen vet hur man gör!
I fredags var vi ett gäng hos Sofia (för hennes madame är bortrest över helgen) och lagade tacos samt åt glass med chokladsås: en äkta ”Svensk” kväll (höhö). Där sov jag och Mathilda över och helga gårdagen bara degade vi runt och mös, lyssnade på musik och lagade mat.
Framåt kvällen drog vi oss in till stan och till Hanna (som hade bjudit oss till den franska festen) där det var ett gäng från skolan. Vi hängde lite där, kollade på något kostymdrama som tydligen heter ”north & south” som ska vara jättebra.
Efter detta drog jag, mathilda, sofia, hanna, oscar och omar till den Franska ”salsa och sicha(vattenpipa) kvällen”.
Det var en asliten lägenhet i stadens centrum, utan möbler (vilket var bra för alla stod upp och pratade och var därmed tillgängliga (istället för att låsa sig i ngn soffa eller dyligt som är lätt händ något sådant är tillgängligt). Och den var fullkökad; lägenheten.
Det var lite stelt (för mig iaf) i början i och med att ALLA pratade franska. Samt att medelåldern var typ 25? Men skit i det, folk var trevliga!
Men ji längre tiden gick, desto mer slappnade jag av. Och jag är så jäkla glad att jag gick för jag har verkligen aldrig haft så roligt på en fest som jag hade på denna!
Jag snackade engelska med någon tysk som hade cyklat runt i europa ett halvår, jag blev uppbjuden av otaliga att dansa salsa (vilket var svårt eftersom det var så mycket folk på så liten plats och dessutom fler som dansade), jag hängde mycket med oscar och omar och höll på att skratta så jag nästan kissade på mig när omar berättade att han (efter att ha gått ut från festen ett tag) hade råkat gå in i fel lägenhet när han var påväg tillbaks till festen. Han hade gått in i en tom, tyst lägenhet vars dörr var öppen; hört att det kom någon och gömt sig bakom en bokhylla. När tanten ställde sig vid bokhyllan och frågade vem han var så hade han sagt ”öh, jag letar efter en fest”. Hahahaha; bakom bokhyllan??? Asså jag höll på att avlida… det var så jäkla kul. Något som också var svinroligt var att Oscar hade väldigt roligt åt att den var en kille som var efter mig hela kvällen och typ tog tag i mig hela tiden och började dansa salsa, satte sig bredvid mig och pratade när vi rökte vattenpipa (helt enkelt bara följde efter mig vart jag än gick). Jag fick typ ”fly” ibland och gömma mig hos Oscar och Omar; de tyckte alltså att detta var lite komiskt. Men det som var så jäkla kul var att det var en annan kille som var efter OSCAR hela kvällen. Och typ började dansa med honom på dansgolvet. Typ när jag och Oscar stod och pratade kom denna killen fram och började dansa med mig och sedan drog han med Oscar också… asså, jag skrattade så mycket. Han var värsta jagad av denna killen hela kvällen!
Hur som helst så pratade jag asmycket franska också. Den var en kille som var skitrolig att snacka med för han RÄTTADE mig faktiskt och det är det jag vill så jag lär mig. Jag pratade även typ finanskrisen och kulturella skillnader med någon annan. På franska.
Klockan halv fyra var jag hemma och nu sitter jag och äter frukost. Ska kanske ta en joggingrunda sen och klockan två ska jag möta upp Mathilda på Monoprix och tillsammans ska vi gå till Sofia; äta pepparkakor och dricka glögg!
Den bästa helgen hittills!
I höst lever jag i Aix en Provence i Frankrike. Ni som läser denna blogg har fått en nyckel: ett användarnamn och ett lösenord till mitt liv. Och ni kan känna er priveligerade: jag släpper inte in vem som helst.