amaliafrankrike

 

 

Jag hade bestämt med en tjej, Matilda, via mail redan innan att vi skulle flyga tillsammans och även dela rum på ett hotell första natten. Hennes mamma träffade jag innan säkerhetskontrollerna. Hon kom fram och frågade om det var jag som var Amalia och sade att Matilda precis hade gått in. Vi stod och pratade lite. Sedan tog jag farväl av mamma och Mona. Jag kände att det inte precis behövde bli värsta snyftkalaset för vi kommer ju ändå liksom ha kontakt (skulle skicka minst tre sms efter landning med planet).

 

Det var även så att en tjej som heter Aulona hade kontaktat mig innan resan. Hon skulle också ta detta flyget. Så efter att ha suttit och pratat med Matilda i tjugo minuter, hittade även Aulona oss. Vi hann dock inte prata så mycket för då skulle i kliva på planer och sedan bar det iväg.

 

"Mycket trafik" gjorde att planet fick flumma omkring i luften ovanför Marseille i typ 20 extra minuter innan vi kunde landa. Det var nästan lite komiskt. Fick middag på flyget med: ost och skink baguette :D :D :D (= ost och skinka för mig... provade dock med en liten tugga av brödet och det var ganska lugnt. Men jag vet ju hur det blir om jag har den inställningen. Blev ju riktigt sjuk på Malta av att jag åt "lite gluten här, lite där").

 

 

Vi tog bussen till Aix och kom till hotellet typ halv ett på natten? Jag och Matilda delade rum och Aulona sov i det bredvid oss. Vaknade flera gånger under natten av fläkten och vinden och förändringen som är så tydlig nu - alla nya intryck. När jag vaknade för sista gången så letade jag efter någon typ av konstig känsla som man ju brukar ha när man är själv,långt hemifrån: typ ångest/hemlängtan: men nej - det kändes bara så himla naturligt att valna upp i frankrike.

På morgonen tog vi del av frukost buffen och den var ju asnajs! Jag åt: skål med frukt, nötten och naturell activiayoghurt! Sedan hade jag en liten tallrik vid sidan av där jag hade lagt ost, skinka och vattenmelon. Avslutade hela måltiden med ett äpple och sedan stod jag mig ett BRA tag. Mums.

 

Vi fick senast checka ut från hotellet klockan 11 på förmiddagen. Och 10:30 var vi klara så då lämnade vi in nycklarna. Vi fick, som tur var, lov att lämna baggaget över dagen i ett utrymme på hotellet. För grejen var ju den att vi inte fick lov att komma till våra familjer förrän klockan 18:00. Så vad fanns det för choix(val) då? Jo - strosa omkring i staden. I 7,5 timmar...japp.

 

 

Vi gick som sagt omring i solsken, värme och (som tur var) svalkande blåst hela dagen. Köpte en karta för 7 euro (vi blev nog lurade).

Och sedan var det bara att typ se sig omkring; ta in atmosvären. Det var en marknad där de sålde provencalska dukar, typiska lavendelprodukter, olika smycket och så vidare. Vi sökte upp skolan (som förövrigt ser sjukt liten ut?), satt i park

,

på bänkar, kollade lite till karta

 gick i gränder på gator

 

åt lunch.

Haha... kolla denna hyllan, Andréa ;) Activia och en massa andra yoghurtan. Upptäckte nyss Soyajoghurt i vänsta övre hörnet? Najs?

 

Jag är riktigt förvånad över hur chill jag har varit hela tiden. Sedan igår morse har jag varit liksom stencool/ icecold/chillad/likgiltig. Inte ett uns av nervositet har snuddat mig en enda gång. Inte vid flyget, vid incheckningen av hotellet, dagen i staden eller när jag mötte min Madame för första gången. Jag blir typ rädd, känner inte igen mig själv. Var är Amalïa som hispar upp sig lätt över sådana saker? Inte här i alla fall. Hon är någon annan stans.

 

 

Tillslut hämtade vi våra väskor och bad hotellet ringa taxi. Matilda hade tidigare lovat hennes madame om att ringa på förmiddagen. Men eftersom hennes mobil inte funkar så bra utomlands så kunde hon inte det. Så när hon fick tag på sin madame, först klockan sex, möttes hon av en skrikande kvinna i luren. Inte så trevligt. Den skrikande kvinnan kom sedan på egen hand och hämtade upp Matilda vid hotellet. Hon var väldigt irriterad och tyckte att Matilda kunde ha funnit ett sätt att kontakta henne på. Och visst, det kunde hon mycket väl ha gjort - men svårt att tänka på ALLT en sådan här dag där allt är nytt och smått kaotiskt?

 

Så det blev jag och Aulona som fick dela taxi till våra respektive boende. Jag bor tio minuters gångavstånd från skolan. Fattar ni? Sjukt skönt. Min madame kom ut och hämtade mig vid porten. Mitt första intryck var: vad är detta för sjavig, fattig kvinna? Men när jag klev in i lägenheten förstod jag att hon bara är bohemisk. Jag älskar atmosvären här! Det är en riktigt Amalia-atmosvär. Ser ni liksom afficherna hon hängt upp på väggen? Och gamla möbler. Jag har till och med balkong. Men bäst av allt - JAG HAR ETT FUCKING KYLSKÅP? Liksom i mitt rum? Med tillhörande frys? Fattar ni grejen? Lätt att jag fyller det med massa franska gottigheter och dyligt. Jag tänker mig Activia, frukt, choklad... och lite annat smått och gott. Så jävla najs.

Jag samtalade så gott det gick på den lilla franska jag kunde vid middagsbordet: jag gick sallad och currykyckling och till efterätt någon chokladbrullé. Jag frågade mycket och fyllder i på engelska (det gjorde även hon) när jag inte kunde. Det var liksom aldrig stelt och vi lyckades hålla ett samtal. Skönt.

 

Nu ligger jag här i sängen med värkande ben efter dagens promenad (seriöst? Hur många mil gick vi totalt liksom? runt, runt i staden). Och ska lyssna lite på musik, förmodligen se film som jag har med mig och försöka slappna av lite.

 

Imorgon är det skolan men den börjar inte förrän typ 14:15 så jag, Aulona och Matilda ska nog mötas upp och äta lunch klockan ett = lång och skön sovmorgon (madame åker till jobbet 07:00 typ så jag äter frukost själv)

 

Nu har jag seriöst hållt på med detta inlägget i två timmar? haha.

 

KRAM!