amaliafrankrike

Jag gick i skolan (fixade de papprerna som jag skulle kopiera till lägenheten), åt lunch i matsalen, gick på stan med Matilda och hennes kompis från klassen (vet fortfarande inte hennes namn...japp)

Det finns en FANTASTISK kak-affär där man får provsmaka kaka ur burk (de bjuder så fort man kommer in) och ja... I ate one. Väldigt god. Magen tog emot och hanterade den. Inget speciellt hände förutom lite uppsvälldhet.

och sen gick jag till banken för att skaffa franskt bankkonto. Men det var krångligare än jag trodde för det måste skrivas på en fransk adress, en som jag bor på nu och då måste min familj kopiera sina pass samt skriva under på något. Och sedan skulle jag byta adress EFTER jag har flyttat (till dne nya adressen då).

 

På banken mötte jag tjejen jag skulle dela med men hon skulle fixa lite grejor så vi möttes på studenthemmet klockan kvart över fem. När jag kom dit fick jag veta att det står tre tjejer i kö för att få min del av lägenheten och de skulle komma imorgon med alla papprerna och att det var först till kvarn som fick den = jag är utan lägenhet igen. Dock fick inte Anna eller Linnea den lägenheten som de tittat på så vi fortsätter leta tillsammans typ.

 

Efter det mötet mötte jag upp en massa folk på ett torg där det spelades fet jävla musik: tänk trumbon, gitarr, bas, tuba o.s.v som bildar lite jazz upptempo typ! Det hela slutade med att vi drack öl på en bar: Linnea, Anna, jag, "too cool for school", "bill skarsgård" och två andra killar. Jag tog en liten öl men drack knappt hälften. En av de "namnlösa" killarna och jag gjorde en deal att vi är bearbuddies villket egentligen bara betyder att när jag inte pallar dricka upp - ja då är han där och tar över, haha!

 

Asså jag vet inte vad jag ska säga... jag får inte riktigt grepp om "bill skargård" - han säger liksom inte asmycket, har är liksom inte superframmåt. Idag sade han inte precis särskilt mycket när vi satt i sälskapet och pratade... såg mest lite nervös eller obekväm ut? Men igår när vi snackade så märkte jag ju att han liksom verkligen HAR social kompetens. Och jag antar att jag har en gnutta intresse för honom men jag vill inte för det leder alltid till negativ energi och jag får alltid för mig att jag gör bort mig på det ena eller andra sättet. Så jag försöker liksom skita i det men då blir det liksom på det andra hållet att jag liksom pratar med alla andra förutom honom på något vis. Och då blir det liksom ändå lite konstigt även fast det är det ja vill undvika. Är liksom rädd att visa att jag är lite intresserad för det är då jag känner att jag gör bort mig. Typ nu sitter jag och nojar lite över att våra blickar möttes ett par gånger under öldrickandet - vill inte att han ska tro att jag har intresse eller ngt.

 

Ser ni hur jag blir? Förstår ni att jag vill undvika allt sådant här? Jag förlorar liksom hela min chillade inställning som jag annars trivs så bra med. Jag vill ha kvar den - jag vill inte ha ens en gnutta intresse för NÅGON. (Typ aldrig någossin, haha - jag lär ju aldrig kunna hantera det).